Tiden går sakta och fort
Jag har mentalt stämplat ut från jobbet för ungefär en vecka sedan. Jobbar inte här längre. Engagerar mig inte i det som många här vill att vi ska engagera oss i. Men det är så trist att bara sitta av tiden. Hur många gånger kan man läsa Aftonbladet på en dag? Många.
Men ändå springer dagarna iväg. Om prick en månad jobbar jag första dagen på nya jobbet. I nya staden. Hur ska vi hinna ordna allt? Vad ska vi göra med alla grejer? Slänga mycket men vi kan ju inte slänga allt?
Så var det ju detta med ombildningen också. Nuvarande ägaren är ju en förvirrad typ. Han verkar just ny försöka göra någon hastig renivering av kåken inna vi besiktar den. Så han drar ut på allt så det tar väldigt lång tid, men tror samtidigt att vi skall kunna vara klar med ombildningen innan semestern. Knappast troligt.
Suck. Känns bara jävligt rörigt just nu. Massa saker som måste fixas och jag vet inte riktigt hur.
Men det löser sig väl förr eller senare.
Men ändå springer dagarna iväg. Om prick en månad jobbar jag första dagen på nya jobbet. I nya staden. Hur ska vi hinna ordna allt? Vad ska vi göra med alla grejer? Slänga mycket men vi kan ju inte slänga allt?
Så var det ju detta med ombildningen också. Nuvarande ägaren är ju en förvirrad typ. Han verkar just ny försöka göra någon hastig renivering av kåken inna vi besiktar den. Så han drar ut på allt så det tar väldigt lång tid, men tror samtidigt att vi skall kunna vara klar med ombildningen innan semestern. Knappast troligt.
Suck. Känns bara jävligt rörigt just nu. Massa saker som måste fixas och jag vet inte riktigt hur.
Men det löser sig väl förr eller senare.
posted by Skriet från lappmarken at 10:26 fm
3 Comments:
Jag är så självisk att jag tycker det är trist att du ska flytta - vi träffas ju nog sällan som det är...
Fast det är ju suveränt roligt att du fått ett bättre jobb! Grattis!
Jag tycker också det är tråkigt. Jag vill träffa dig oftare än jag gör nu.
Jag tycker det var klockrent när du jobbade "hemma" under sommaren så vi kunde biffa tillsammans.
Men jag är glad för din skull och håller tummarna för dig!
/räkan
Tack ska ni ha, känns jättetrist att åka så långt hemmifrån. Vi ses ju som sagt ganska sällan redan som det är nu. Men det är dags att gå vidare nu så får jag se var vi hamnar. Är väl inte helt osannolikt att vi landar i Luleå igen om några år.
Skicka en kommentar
<< Home